Äldre och diabetes

Behandling av diabetes är en kombination av mat, motion och medicin. Många äldre har diabetes men det är inte alltid man väljer att sätta in läkemedelsbehandling. Det är extra viktigt att kontakta sjuksköterska när en boende med diabetes får feber, då vissa läkemedel kan behöva sättas ut. Var vaksam på såriga fötter och andra symtom av diabetessjukdomen.

Foto: Mostphotos

Det är angeläget att upptäcka diabetes även hos de mest sköra äldre och att ställa diagnos, trots at det inte alltid resulterar i insättande av läkemedel. Behandling av diabetes ska vara individanpassad. När den återstående livslängden blir kortare blir det viktigaste att undvika besvärande symtom av sjukdomen. Vid sidan av läkemedel är kosten och fysisk aktivitet inslag i behandlingen.

Tecken på diabetes


Viktnedgång, avsaknad av aptit, såriga fötter, stora urinmängder, svampinfektioner framför allt i underlivet och trötthet kan vara tecken på diabetes.  
Undersökning av fotstatus är än mer angeläget hos de äldsta. Fotvård bör ske hos specialist. Om sena komplikationer, såsom minskad känsel i fötter och underben uppstått måste vi upptäcka och om möjligt behandla dessa. Personer med diabetes har en förhöjd risk för att utveckla såväl Vaskulär demens som Alzheimers. Depression är vanligare hos personer med diabetes. Det finns anledning att regelbundet göra ögonbottenscreening, då ögonskador är vanliga.

Om den äldre riskerar bli uttorkad exempelvis i samband med feber ska sjuksköterska kontaktas. Viss tablettbehandling ska sättas ut vid uttorkning, nedsatt njurfunktion eller akut infektion för att inte orsaka skador. Den boende och närstående ska givetvis informeras om att läkemedlen sätts ut tillfälligt.

Blodsockerkontoller - vad är ett normalt blodsocker


Läkare och sjuksköterska gör en bedömning av hur ofta blodsockerkontroller ska göras. Det beror på om den boende har snabbsvängande blodsocker. Uppföljningar och omprövningar av behandling ska göras när vid behov och därutöver en årlig uppföljning. Ofta tas då provet HbA1c.

Hos en frisk person ligger normalt blodsocker mellan 4 – 6 mmol/L. Det brukar anges som fP-Glukos. Gränsvärdena för när sjuksköterska ska kontaktas vid blodsockerprovtagning kan skilja något mellan olika vårdgivare men kan ofta vara om det understiger 5 mmol/L eller överstiger 20 mmol/L

Risken för lågt blodsocker är en varningssignal. Blodsocker kan behöva kollas upp nattetid. Lågt blodsocker ökar risken för fallskador. Det kan också förväxlas med kognitiva störningar eller psykiska symtom, vilket kan föranleda behandling med psykofarmaka på felaktig indikation. Lågt blodsocker kan orsaka både hjärtarytmier och plötslig död.

Betablockerare kan maskera symtom på lågt blodsocker. Vid låga blodsockernivåer kan en vaken patient kan få 4 bitar druvsocker, ett glas mjölk och en smörgås, honungsvatten eller 1 dl juice. Ambulans tillkallas om patienten är medvetslös. Om det är möjligt kan Glukagon 1 mg ges subkutant eller intramuskulärt i avvaktan på att ambulans kommer.

Höga blodsockervärden leder till ökad törst, trötthet och ökad urinproduktion. Insulinbehandlade boende har ofta ordination för hur högt blodsocker ska hanteras.
Blodsockerkontroller ska alltid tas vid symtom på akut infektion, nytillkommen sjukdom, nedsatt födointag och kortisonbehandling.  Därutöver tas blodsocker vid symtom på höga eller låga blodsockerhalter. Symtom kan vara förvirring, sänkt uppmärksamhet, sluddrigt tal, buksmärta, kräkningar, oklart falltrauma, kramper, medvetslöshet, törst, stora urinmängder, upprepade urinvägsinfektioner, svampinfektioner och oklar trötthet.

Symtom på lågt blodsocker


Lågt blodsocker, eller hypoglykemi, är en tillstånd där blodsockernivån sjunker under normala nivåer. Detta kan inträffa hos personer med diabetes som tar insulin eller andra blodsockersänkande mediciner, men det kan även påverka andra. Här är några viktiga symtom på lågt blodsocker som du bör vara medveten om:
Darrningar En av de vanligaste tidiga symtomen på lågt blodsocker är skakningar eller darrningar, särskilt i händerna. Detta beror på att hjärnan är beroende av glukos (socker) som bränsle, och när sockernivån sjunker, kan det leda till skakningar.
Svettningar Kallsvettningar och överdriven svettning är vanliga tecken på hypoglykemi. Svettning är kroppens sätt att försöka sänka blodsockernivån.
Svaghet och trötthet En plötslig känsla av svaghet, trötthet och brist på energi kan vara en indikation på lågt blodsocker.
Huvudvärk Vissa personer kan uppleva huvudvärk när deras blodsockernivåer sjunker.
Förvirring och koncentrationssvårigheter Lågt blodsocker kan påverka hjärnans funktion och leda till förvirring, koncentrationssvårigheter och irritabilitet.
Blekhet Huden kan bli blek eller gråaktig vid lågt blodsocker.
Hjärtklappning En snabb eller oregelbunden hjärtrytm är ett annat möjligt tecken.
Kramper Hos vissa personer kan lågt blodsocker leda till muskelkramper.
Nervositet eller ångest Vissa personer kan känna sig nervösa eller ängsliga när deras blodsocker sjunker.
Hunger En plötslig stark känsla av hunger är ett vanligt symtom på lågt blodsocker.

Det är viktigt att förstå att symtomen på lågt blodsocker kan variera från person till person. Vissa människor kan uppleva flera av ovanstående symtom medan andra bara får ett fåtal. Om du har diabetes och upplever symtom på lågt blodsocker, är det viktigt att agera snabbt för att höja blodsockernivån. Detta kan göras genom att äta eller dricka något som innehåller snabba sockerarter, som juice eller godis.

Om symtomen inte förbättras inom 15 minuter, eller om de blir allvarligare, är det viktigt att kontakta sjuksköterska. Lågt blodsocker kan vara farligt om det inte behandlas korrekt och i tid. Det bästa sättet att förebygga lågt blodsocker hos personer med diabetes är att noggrant följa sin behandlingsplan, inklusive att ta mediciner enligt ordination och att äta regelbundna måltider.

Diabeteskost


Normalt finns det ingen anledning till att boende med diabetes ska ha annan kost andra. Måltider och mellanmål bör fördelas jämnt under dagen och nattfastan får inte överstiga 11 timmar. Personer med diabetes bör hålla nere intag av tårta, godis söta drycker. För den som har insulinbehandlad diabetes är kvällsmål betydelsefullt.

Boende med diabetes i äldrevården ska ha en hälsoplan där diagnos och typ av diabetes dokumenterats. Näringsstatus ska göras för att bland annat utreda om den boende har svårt att äta eller dricka till följd av funktionsnedsättning. Likaså hur vikten påverkats senaste halvåret och om personen är underviktig. Det ska vidare framgå vem som är ansvarig sjuksköterska och läkare samt behandling, målvärde för blodsocker, HbA1c och blodtryck. Övriga diagnoser bör också finnas med.

Vikt, riskbedömning av fötter, kontroll av injektionsställen görs regelbundet. Det ska framgå vilka kontroller som planeras.

Fotstatus


Undersökning av fotstatus är än mer angeläget hos de äldsta. Den som hjälper till med personlig vård behöver vara uppmärksam på torr och skör hud samt att fötterna ser välskötta ut. Sjuksköterska bör undersöka fötterna regelbundet för att bedöma cirkulation, känsel m.m.

Fotvård bör ske hos specialist. Om sena komplikationer, såsom minskad känsel i fötter och underben uppstått måste vi upptäcka och om möjligt behandla dessa. Personer med diabetes har en förhöjd risk för att utveckla såväl Vaskulär demens som Alzheimers. Depression är vanligare hos personer med diabetes. Det finns anledning att regelbundet göra ögonbottenscreening, då ögonskador är vanliga.

Hälsoplan vid diabetes


Det är viktigt att även den boendes hälsomål finns med i planen, såsom önskan att förändra livsstilen samt kostönskemål. Likaså om den boende ska ha anpassad kost. Hälsoplanen utformas i samråd med ansvarig läkare.

Fysisk aktivitet är grundläggande i diabetesvården, så planering av och eventuell individanpassning av den fysiska aktiviteten ska också finnas med.

Läkaren har en viktig del i uppföljningen av diabetesvården och nästkommande planerade återbesök behöver finnas med i planen. Likaså vad som behöver förberedas inför läkarbesöket.

Den boende bör engageras så långt möjligt. Helst bör den diabetessjuke och närstående få individanpassad utbildning. Där kan också frågor om komplikationer såsom exempelvis högt eller lågt blodsocker tas upp.

Det ska framgå vem som är ansvarig sjuksköterska och läkare samt behandling, målvärde för blodsocker, HbA1c och blodtryck. Övriga diagnoser bör också finnas med. Vikt, riskbedömning av fötter, kontroll av injektionsställen görs regelbundet. Det ska framgå vilka kontroller som planeras.

Reflektion - diabetes
Undersköterska och vårdbiträde
• Har ni bra rutiner för omhändertagande av personer med diabetes?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut
• Finns det medarbetare som kan kontrollera blodsocker alla arbetspass?
• Har alla boende med diabetes en särskild hälsoplan för sjukdomen?
• Finns det tillgång till diabetesfotvård?

Boende och närstående:
• Serveras kvällsmål?
• Erbjuds bra fysisk aktivitet?


Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2023-05-08 08:36

    Stafettpersonal

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-27 05:00

    Patient fick krypa på golvet

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-20 09:10

    Ny bok "Har mamma det bra - introduktion till äldreboendet"

    Läs mer >>

    info
  • 2024-04-11 04:00 05 Planering
    Rätten att vara centrum i sitt eget liv
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-04-08 04:00 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt
    Får de boende stöd med ett funktionshöjande arbetssätt?
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-04-04 04:00 11 MTP
    Hänger ni med i den tekniska utvecklingen?
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-04-02 04:00 12 Personlig omvårdnad
    Muntorrhet kan skapa svårigheter i vardagen.
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-03-28 04:00 05 Planering
    Är er verksamhet i huvudsak planerad eller händelsestyrd?
    info
  • 2024-03-25 04:00 19 Samhället utanför, 04 Bemötande, 02 Värdegrund, 06 Dokumentation
    Arbetar ni med livsberättelser (levnadsberättelser) och att väcka minnen?
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus

Skriv upp dig till
Vårdpraktikans nyhetsbrev

Some fields are not valid
Nyhetsbrev