Digitala terapidjur i äldreomsorgen.

Digitala terapidjur har under de senaste åren blivit ett allt vanligare inslag inom vård och omsorg. De används för att skapa lugn, stimulera social interaktion och bidra till ökad livskvalitet för människor i olika livssituationer.

Inte enbart en teknisk produkt, med kunskap kan de göra skillnad

De finns en risk att terapidjuren förenklas till att vara “bara en teknikprodukt” eller ett slags avancerat gosedjur. För att uppnå verklig effekt krävs kunskap, ett genomtänkt arbetssätt och en förståelse för både möjligheter och begränsningar.

Vad är ett digitalt terapidjur?

Digitala terapidjur är artificiella produkter som är utvecklade för att efterlikna levande djur, både i utseende, rörelser och beteende. De kan reagera på beröring, ljud och ibland även skapa interaktion som liknar den man får med ett riktigt djur.
Det avgörande är att de inte är leksaker.

De är framtagna med ett specifikt syfte: att stödja välbefinnande, motivera, stimulera sinnen och bidra till social och emotionell aktivering. Just därför behöver de också användas på ett professionellt och medvetet sätt.

Forskning och effekter

Studier visar att digitala terapidjur kan ha flera positiva effekter, särskilt inom äldreomsorg och vid kognitiva sjukdomar som demens. Bland de vanligaste observerade effekterna finns:
• Minskad oro och ångest
• Ökad känsla av trygghet
• Förbättrad social interaktion
• Minskad upplevelse av ensamhet
• Ökad aktivitet och engagemang
Det finns även indikationer på att digitala terapidjur kan bidra till minskad användning av vissa lugnande läkemedel i specifika sammanhang.

Men forskningen är också tydlig på en viktig punkt: digitala terapidjur fungerar inte för alla.

Inte ett gosedjur – ett verktyg i ett arbetssätt

En av de vanligaste fallgroparna är att digitala terapidjur används som en passiv aktivitet eller “sysselsättning”. När djuret reduceras till ett objekt riskerar effekten att utebli.
Istället behöver djuret ses som en del av ett pedagogiskt arbetssätt. Det innebär att:
• Användningen har ett tydligt syfte
• Insatsen planeras, genomförs och följs upp
• Personal har kunskap om hur och varför djuret används
• Djuret integreras i verksamhetens mål och behov

Evidensbaserad grund – paralleller till hundunderstödda insatser

Jessica Svensson har arbetat som hundförare med social tjänstehund i snart 15 år. Hon har tagit fram en utbildning i ett arbetssätt med digitala terapidjur som som grundar sig på det evidensbaserade arbetssättet med social tjänstehund vid hundunderstödda insatser. Den bygger även på hennes praktiska erfarenhet med digitala terapidjur och forskning.

Utbildningen i arbetssätt med digitala terapidjur ligger i linje med nya socialtjänstlagen där vi kan arbeta med förebyggande, lättillgängliga och kunskapsbaserade insatser som kan förbättra måendet för personer inom vård och omsorg.

Inom dessa insatser är det inte bara djuret i sig som är “lösningen”, utan hur djuret används i ett strukturerat och målinriktat sammanhang. Samma princip gäller för digitala terapidjur. Ett personcentrerat arbete med ett syfte för användning, det är då de digitala terapidjuren används som ett komplement i verksamheten och riskerar inte att hamna på hyllan.

Genom att överföra denna kunskap till arbete med digitala terapidjur skapas bättre förutsättningar för kvalitet och effekt.

Vikten av kunskap och utbildning

För att digitala terapidjur ska bli en tillgång och inte en outnyttjad resurs krävs kompetens. Utbildning ger personal:
• Förståelse för när och hur djuren ska användas
• Verktyg för introduktion och anpassning
• Kunskap om risker och begränsningar
• Förmåga att arbeta målinriktat och evidensbaserat
• Strategier för att implementera arbetssättet i verksamheten

Arbetssättet är implementeringsvänligt och medför inga komplicerade förändringar i verksamheten. Arbetssättet med de digitala terapidjuren kan ge individer inom vård och omsorg ett ökat välmåede och det kan även underlätta för personal i det dagliga omvårdnadsarbetet.

Med rätt kompetens, kan de digitala terapidjuren bli ett värdefullt stöd i mötet mellan människa och omsorg, där teknik och empati möts i professionell omsorg med digital kraft.

Vill ni veta mer om Jessica Svensson
Läs mer om digitala terapidjur och social hälsohund
Kontakta Jessica Svensson

Reflektionsfrågor angående digitala terapidjur

Undersköterska och vårdbiträde
- Använder ni digitala terapidjur i verksamheten?
- Har alla som använder dem fått någon utbildning i hur de ska användas.
- Används den mest som en teknisk leksak eller som en hälsobefrämjande insats?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut
- Har ni eller funderar ni på att skaffa digitala terapidjur?
- Hur tänker ni er att arbeta för att skapa största möjliga nytta med terapidjur?

Boende och närstående
- Vad har ni för tankar kring digitala terapidjur, vore det bra för er?

Läs mer om vårdhund
Läs mer om komplement till läkemedelsbehandling
Läs mer om ensamhet
Läs mer om att resa digitalt
Läs mer om lek som vårdmetod för att skapa delaktighet
Läs mer om riskerna med understimulering
Läs mer om funktionsbevarande arbetssätt

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag