Sömnen påverkar välbefinnandet för oss alla.

Sömnvanor är viktiga för livskvaliteten. Sömnbehovet ändras och många får ett mindre sömnbehov. Orolig nattsömn kan engagera både den boende som personalen till följd av ökad fallrisk och störda grannar. På äldreboenden finns det boende som inte sover alls och andra som tillbringar alldeles för mycket tid i sängen. Många små åtgärder kan bidra till en bättre nattsömn.

Foto: Mostphotos

En närstående till en boende på ett äldreboende berättade att hen kommit på besök till äldreboendet vid 18.30 på kvällen. Den boende låg då nerbäddad i sängen och hade redan fått insomningstabletter. För min del trodde jag att detta tillhörde en förgången tid.

Sömnen och åldrandet


En biologisk klocka talar om för oss när det är dags att sova. Kroppstemperaturen sjunker, man blir sömnig. Sömnbehovet ligger på mellan sju och åtta timmar för de flesta medan vissa klarar sig med sex timmars sömn. Sömnbehovet avtar med stigande ålder. Vid 75 års ålder saknar de flesta helt djupsömn. Det leder till att den äldre ofta vaknar nattetid vilket är normalt. Det är inte ett tillstånd som ska medicineras. För att undvika att den äldre går upp och skadar sig kan nattlarm användas som går igång om den äldre kliver upp.

Sömnvanorna och sömnkvaliteten kan förändras när vi åldras. Den totala sömntiden minskar oftast med åldern. Äldre vuxna tenderar att sova kortare perioder och har en ökad tendens att vakna tidigare på morgonen. Ofta vaknar äldre flera gånger under natten och kan ha svårare att somna om. Likaså minskar ofta perioderna av djupsömn som bidrar till återhämtning. Detta kan resultera i en känsla av att inte vara utsövd. Många tar tupplurar dagtid. Dessa kan vara korta och användas för att minska känslan av trötthet.

Det är viktigt att komma ihåg att sömnvanor och sömnbehov kan variera individuellt och att inte alla äldre personer upplever samma förändringar. Vissa kan behålla en god sömnkvalitet och möter inga större sömnproblem medan andra kanske behöver sömnstöd eller sömnläkemedel för att hantera eventuella sömnrelaterade problem.

Vad stimulerar en bättre nattsömn


Regelbundna sovtider är viktiga och ska vara individuellt anpassade. Genom att gå och lägga sig och vakna upp vid samma tid varje dag, inklusive helgdagar regleras kroppens inre klocka och bidrar till bättre sömn. Det får dock inte innebära att personalen på äldreboendet bäddar ner de boende vid sextiden på kvällen för att hinna lägga alla, vilket hände förr i tiden.

Se till att sovrummet är en lugn och mörk plats som är lämpad för sömn. Använd mörkläggningsgardiner, trasiga persienner som släpper in solljus vid tretiden på natten bidrar inte till god sömn för de boende. Lugn musik kan blockera ut omgivande ljud och en behaglig rumstemperatur bidrar till god nattsömn. En del äldreboenden har belysning som dämpas framemot kvällen för att bidra till att stimulera fram en naturlig trötthet inför sänggåendet. Rutiner som hjälper den boende att slappna av och signalerar till kroppen att det är dags att varva ner för natten. Det kan inkludera aktiviteter som läsning, lyssna på lugn klassisk musik eller andra lugna och avkopplande aktiviteter.

För många kan ett nattmål bidra till en god nattsömn. "Säröbomber" och annan kaloririk mat kan bidra till en naturlig trötthet inför sänggåendet. Normalt brukar man ge rådet att undvika stimulanser som koffein (tex kaffe, te, choklad) och alkohol på kvällen, eftersom de kan störa sömnen. När det gäller människor med demenssjukdom kan ibland kaffe bidra till bättre nattsömn.

Den som är fysiskt aktiv under dagen blir trött på kvällen och har en bättre sömnkvalitet. Försök att lägga träning tidigare på dagen, eftersom träning på senare timmar kan göra att den boende blir för alert för att somna. Undvik långa tupplurar på dagen, särskilt på eftermiddagen och kvällen, då detta kan förstöra den naturliga sömncykeln och göra det svårare att somna på natten.

Avslappningstekniker som djupandning, meditation eller läsning innan man går och lägger sig kan hjälpa till att lugna sinnet och förbereda kroppen för sömn. Aktiviteter som intresserar och distraherar under dagen kan också minska oro och ångest på natten. Som personal kan man exempelvis ge handmassage och sitta en stund med den som är orolig.

Om svårigheter att sova fortsätter, kan det vara viktigt att få en undersökning av en läkare för att utesluta eventuella underliggande medicinska orsaker eller biverkningar av medicinering.

Kartlägg sömnen


Kartlägg alltid  sömnproblemen. Använd ett ”sömn och aktivitetsschema”. Ta hjälp av smärtskattningsskalor som VAS-skalan eller Abbey Pain Scale om den äldre inte själv kan kommunicera vad som är fel. Många sover sämre på grund av smärta och behöver smärtbehandling. Andra kanske inte kan vända sig själva och då kan ett vändschema och insatser och hjälp av personalen vara åtgärder som krävs. För att ligga skönt i sängen behövs en bra madrass, en skön kudde och ett lagom varmt täcke.

Många kan med fördel sitta uppe ombytta i nattkläder och morgonrock och kan få lägga sig senare. Det viktigaste är att tänderna är borstade och inkontinensskyddet bytt i samband med läggning. Undvik att ge sömntabletter till äldre. Sömnmedel botar inte orsaken till sömnbesvären och ger ibland allvarliga biverkningar som dagtrötthet, yrsel, glömska och förvirring och en ökad fallrisk.

Studier visar att sömnmedel har en begränsad verkan på äldre. Den önskade effekten avtar snabbt som en följd av tillvänjning. Behandlingen måste ofta trappas ut för att inte ge upphov till fortsatta sömnproblem.  

Om någon är stillasittande exempelvis i rullstol är det viktigt att tänka till lite extra. Personen kan behöva ha en vilostund 20 – 30 minuter. Vilan får inte bli för lång för då kan den påverka nattsömnen. Det finns personer som behöver ha flera korta vilopauser under en dag.  

På äldreboende så är inte sällan personalens tillsynsbesök ett störande inslag. Försök minimera behovet av störande inslag på natten. Att använda rörelselarm och välfungerande inkontinensskydd, för den som behöver det, kan minska risken för störd nattsömn. Likaså kan det finnas skäl att se över medicineringen om den äldre har stora urinmängder just nattetid.  

I hemsjukvård används numera ofta tittkamera där tillsynsbesök görs via webbkamera vid bestämda tillfällen under natten. Det finns även enkla redskap för att registrera nattsömnen och som även kan ge larm vid onormala händelser exempelvis Cenvigos Sängsor.
   

Nattfastan


Om nattfastan överstiger 11 timmar riskerar de boende att drabbas av undernäring. Detta medför i sin tur en risk för exempelvis fallskador och tryckskador. De boende bör inte tillbringa onödigt mycket tid i sängen.

Se till att de boende får regelbundna och tillräckliga måltider under dagen. Minst tre huvudmåltider och därutöver  mellanmål några gånger. Det sista mellanmålet bör erbjudas inför sänggåendet. Erbjud möjligheten för de äldre att välja sina egna måltidstider. Vissa äldre kan ha svårt att äta vid traditionella måltidstider och kan föredra att äta senare på kvällen om detta passar dem bättre. Att gå till sängs hungrig eller törstig bidrar inte till en god nattsömn.

Om den boende inte äter ordentligt behöver ni i teamet fundera på vad som ligger bakom. Det kan vara exempelvis läkemedelsbiverkningar, sväljsvårigheter, munhälsoproblem, sittställning eller svårigheter att uppfatta maten som påverkar förmågan att äta.
För att kunna utvärdera nattfastan så behöver verksamheten veta hur den boende erbjudits måltider. Justera hur och vad ni erbjuder utifrån den boendes behov och önskemål. Genom att alla på enheten arbetar på ett likvärdigt sätt kan verksamheten minska nattfastan och därmed förbättra de boendes hälsa och välbefinnande.

Reflektionsfrågor - sömn
Undersköterska och vårdbiträde:
- Finns det med aspekter på god nattsömn i er genomförandeplan?
- Har ni gemensamma samtal där nattpersonalen får möjlighet att påverka ert arbetssätt?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- I vilken omfattning används sömnläkemedel på enheten?
- Har ni ett bra arbetssätt för att utreda sömnsvårigheter?
- Har ni hälsoplaner relaterade till att någon har svårt att sova nattetid?  

Boende och närstående:
- Använder du/din närstående sömnläkemedel?
- Är nattsömnen god?  


Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2023-05-08 08:36

    Stafettpersonal

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-27 05:00

    Patient fick krypa på golvet

    Läs mer >>

    info
  • 2023-04-20 09:10

    Ny bok "Har mamma det bra - introduktion till äldreboendet"

    Läs mer >>

    info
  • 2024-04-11 04:00 05 Planering
    Rätten att vara centrum i sitt eget liv
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-04-08 04:00 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt
    Får de boende stöd med ett funktionshöjande arbetssätt?
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-04-04 04:00 11 MTP
    Hänger ni med i den tekniska utvecklingen?
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-04-02 04:00 12 Personlig omvårdnad
    Muntorrhet kan skapa svårigheter i vardagen.
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-03-28 04:00 05 Planering
    Är er verksamhet i huvudsak planerad eller händelsestyrd?
    info
  • 2024-03-25 04:00 19 Samhället utanför, 04 Bemötande, 02 Värdegrund, 06 Dokumentation
    Arbetar ni med livsberättelser (levnadsberättelser) och att väcka minnen?
    Foto: Mostphotos
    info
comments powered by Disqus

Skriv upp dig till
Vårdpraktikans nyhetsbrev

Some fields are not valid
Nyhetsbrev