Näringsstatus behöver följas upp regelbundet

Medarbetarna ska kontrollera den boendes vikt och BMI då dessa kan indikera medicinska risker eller försämrat hälsotillstånd. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för att se att de som bor på äldreboende får i sig tillräckligt med mat och näring.
Vikten bör kontrolleras regelbundet, helst var 14:e dag men inte mindre än 1 gång per månad och vid behov oftare. Genom att ta den boendes vikt och dela den med patientens längd x 2 exempelvis 1,70 x 1,70 m kan BMI beräknas och det ger en bild av om den äldre är undernärd och har ett lågt BMI. Ett normalt eller högt BMI betyder inte per automatik att den äldre inte är undernärd. Det är inte vikten som är avgörande utan att den enskilde får i sig rätt form av näringsämnen. Kosten ska därför vara välplanerad och varierad.

Det är också viktigt att regelbundet följa upp med de boende vad de tycker om maten och/eller notera mängden som slängs. Det viktigaste är ju att maten hamnar i magen.

Hur stort är energibehovet för en äldre person?

Energibehovet är 25-30 kcal/kg kroppsvikt och vätskebehovet 30 ml/kg. Det innebär att den som väger 60 kg behöver ungefär 1800 kcal och 1800 ml vätska per dag. Det här är kunskaper som personalen behöver känna till för att kunna beräkna om en boende har fått i sig tillräckligt med näring och vätska. När det är varmt ute är det extra viktigt att den äldre dricker tillräckligt för att inte bli uttorkad. Det är alltför vanligt sommartid och leder ibland till onödiga inläggningar på sjukhus. Sommartid behöver personalen påminnas om att ge extra vätska. Det är inte alltid det går att nå upp till rekommenderade nivåer och bedömningen måste göras från fall till fall. Det går inte heller att tvinga boende att äta och dricka.

Vissa sjukdomstillstånd kan innebära att än mer näring behövs.

Vad kan viktförlust bero på?

När vätske-och näringsintaget är försämrat är det viktigt att utreda vad det beror på. Många gånger kan det vara ålder och sjukdom och det är då naturligt att den äldre äter sämre, men det kan också vara undernäring som är upphov till försämringen. Vid Alzheimers sjukdom är det vanligt med viktförlust redan innan diagnos ställts och viktförlusten ökar med sjukdomens svårighetsgrad. Bakomliggande orsaker kan vara depression och initiativlöshet samt minskad hunger och törst. Aggressivitet nattetid kan bero på för lite näring under dagen. Andra orsaker till viktnedgång vid Alzheimer kan vara svårigheter att tolka synintryck, svårigheter att utföra viljestyrda handlingar och språksvårigheter. Vandringsbeteende leder till en ökad energiåtgång.

Viktnedgång kan också bero på illamående och kräkningar. Kommunikationen mellan vårdpersonalen och sjuksköterskan är viktig för att rätt åtgärder sätts in. Viktnedgång kan även vara kopplat till sväljsvårigheter och är vanligt bland personer med demenssjukdom och personer som haft stroke eller har annan neurologisk sjukdom. I dessa fall kan en logoped kontaktas och göra en utredning och bedömning av svårighetsgrad och eventuella åtgärder. Det är viktigt att alla och inte bara personer med sväljsvårigheter sitter upprätt när de äter så att de inte sväljer fel. Många personer med sväljsvårigheter kan behöva specialkost som timbalkost och förtjockningsmedel i dryck. Det är också viktigt att se till att eventuella löständer sitter i och att munhälsan är bra.

Nutritionsstatus ska göras vid viktnedgång. Vad väger den boende, hur stor är viktnedgången över tid. BMI och beräknas och aptiten undersöks.  

Hur mycket äter och dricker den äldre?

Vid minskat vätske-och näringsintag kan det vara aktuellt att fylla i en mat-och vätskeregistrering för att kontrollera intaget. Vätskeregistrering kan också vara aktuell om den boende har svår hjärtsvikt och riskerar att samla på sig vätska. Intaget av vätska brukar då vanligtvis begränsas till max 1500 ml per dygn. Många av hjärtsviktspatientens läkemedel är vätskedrivande och ger upphov till ökad törst. Om den boende känner törst kan man ge isbitar att suga på.

Vid undernäring är det viktigt att kosten är energi och proteinrik. Såser kan förstärkas med extra grädde. Näringstillskott kan ibland med fördel kan blandas i maten. Näringsdrycker och shots med extra näringsinnehåll kan serveras mellan måltiderna men det är viktigt att så långt som möjligt undvika att näringsdrycker blir en ersättning för vanlig mat. Det finns även recept på goda hemmagjorda näringsdrycker. Ett sent kvällsmål kan vara viktigt för att inte nattfastan ska bli för lång och frukosten bör vara allsidig och får gärna innehålla både gröt och ägg.  

Vad går att göra för att förebygga undernäring?

- Individuellt anpassad kost. Det kan exempelvis handla om näringsberikad kost, konsistensanpassad kost eller önskekost.
- Erbjud mellanmål regelbundet. För att få i sig tillräckligt med näring kan den äldre behöva äta ofta.
- Måltidsmiljön har stor betydelse för aptit och matintag. Trevligt serverad mat och en skön atmosfär ökar aptiten.
- Individuellt stöd med genomgång av sittställning, ätverktyg och om den boende behöver något särskilt stöd i samband med måltiden. Den boende kanske har synfältsbortfall och därmed inte ser hela tallriken och tror att hen har ätit färdigt.
- Stäm av med närstående kring vilka vanor och preferenser den boende har.
- Fysisk aktivitet och socialt umgänge främjar aptiten.

Om ni inte lyckas att komma till rätta med problemet så konsultera dietist. De har mycket värdefull kunskap för att behandla undernäring.

Måltidshandbok är ett bra stöd för trivsamma och bra måltider

Vill man som vårdgivare skapa en bra kultur kring måltider där måltiden blir en innehållsrik social aktivitet kan man ta fram en måltidshandbok. Där kan man ge medarbetarna stöd i hur de ska arbeta med att skapa trivsamma måltider för de boende och hur verksamheten ska arbeta för att stimulera aptit och undvika undernäring.

Reflektionsfrågor - näringsintag
Undersköterska och vårdbiträde:
- Är kosten ni erbjuder tillräckligt varierande?
- Får de boende i sig det de behöver?
- Har ni boende som är undernärda?
- Har du några tankar kring hur ni lägger upp specialkost så att det ser aptitligt ut?
- Finns det möjlighet att välja olika typer av näringsdryck för den som behöver sådan?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Har ni boende som är undernärda? Har ni ett välfungerande samarbete för att hjälpa dem att få i sig tillräckligt med näring?
- Fungerar rutiner kring vägning av de boende?
- Finns det en kultur där måltiderna serveras på ett aptitligt sätt?  

Boende och närstående:
- Får de boende den näring de behöver?  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag