Näringsstatus behöver följas upp regelbundet

Medarbetarna ska kontrollera den boendes vikt och BMI då dessa kan indikera medicinska risker eller försämrat hälsotillstånd. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för att se att de som bor på äldreboende får i sig tillräckligt med mat och näring.
Vikten bör kontrolleras regelbundet, helst var 14:e dag men inte mindre än 1 gång per månad och vid behov oftare. Genom att ta den boendes vikt och dela den med patientens längd x 2 exempelvis 1,70 x 1,70 m kan BMI beräknas och det ger en bild av om den äldre är undernärd och har ett lågt BMI. Ett normalt eller högt BMI betyder inte per automatik att den äldre inte är undernärd. Det är inte vikten som är avgörande utan att den enskilde får i sig rätt form av näringsämnen. Kosten ska därför vara välplanerad och varierad.

Det är också viktigt att regelbundet följa upp med de boende vad de tycker om maten och/eller notera mängden som slängs. Det viktigaste är ju att maten hamnar i magen.

Hur stort är energibehovet för en äldre person?

Energibehovet är 25-30 kcal/kg kroppsvikt och vätskebehovet 30 ml/kg. Det innebär att den som väger 60 kg behöver ungefär 1800 kcal och 1800 ml vätska per dag. Det här är kunskaper som personalen behöver känna till för att kunna beräkna om en boende har fått i sig tillräckligt med näring och vätska. När det är varmt ute är det extra viktigt att den äldre dricker tillräckligt för att inte bli uttorkad. Det är alltför vanligt sommartid och leder ibland till onödiga inläggningar på sjukhus. Sommartid behöver personalen påminnas om att ge extra vätska. Det är inte alltid det går att nå upp till rekommenderade nivåer och bedömningen måste göras från fall till fall. Det går inte heller att tvinga boende att äta och dricka.

Vissa sjukdomstillstånd kan innebära att än mer näring behövs (se längre ner i artikeln).

Vad kan viktförlust bero på?

När vätske-och näringsintaget är försämrat är det viktigt att utreda vad det beror på. Många gånger kan det vara ålder och sjukdom och det är då naturligt att den äldre äter sämre, men det kan också vara undernäring som är upphov till försämringen. Vid Alzheimers sjukdom är det vanligt med viktförlust redan innan diagnos ställts och viktförlusten ökar med sjukdomens svårighetsgrad. Bakomliggande orsaker kan vara depression och initiativlöshet samt minskad hunger och törst. Aggressivitet nattetid kan bero på för lite näring under dagen. Andra orsaker till viktnedgång vid Alzheimer kan vara svårigheter att tolka synintryck, svårigheter att utföra viljestyrda handlingar och språksvårigheter. Vandringsbeteende leder till en ökad energiåtgång.

Viktnedgång kan också bero på illamående och kräkningar. Kommunikationen mellan vårdpersonalen och sjuksköterskan är viktig för att rätt åtgärder sätts in. Viktnedgång kan även vara kopplat till sväljsvårigheter och är vanligt bland personer med demenssjukdom och personer som haft stroke eller har annan neurologisk sjukdom. I dessa fall kan en logoped kontaktas och göra en utredning och bedömning av svårighetsgrad och eventuella åtgärder. Det är viktigt att alla och inte bara personer med sväljsvårigheter sitter upprätt när de äter så att de inte sväljer fel. Många personer med sväljsvårigheter kan behöva specialkost som timbalkost och förtjockningsmedel i dryck. Det är också viktigt att se till att eventuella löständer sitter i och att munhälsan är bra.

Nutritionsstatus ska göras vid viktnedgång. Vad väger den boende, hur stor är viktnedgången över tid. BMI och beräknas och aptiten undersöks.  

Hur mycket äter och dricker den äldre?

Vid minskat vätske-och näringsintag kan det vara aktuellt att fylla i en mat-och vätskeregistrering för att kontrollera intaget. Vätskeregistrering kan också vara aktuell om den boende har svår hjärtsvikt och riskerar att samla på sig vätska. Intaget av vätska brukar då vanligtvis begränsas till max 1500 ml per dygn. Många av hjärtsviktspatientens läkemedel är vätskedrivande och ger upphov till ökad törst. Om den boende känner törst kan man ge isbitar att suga på.

Vid undernäring är det viktigt att kosten är energi och proteinrik. Såser kan förstärkas med extra grädde. Näringstillskott kan ibland med fördel kan blandas i maten. Näringsdrycker och shots med extra näringsinnehåll kan serveras mellan måltiderna men det är viktigt att så långt som möjligt undvika att näringsdrycker blir en ersättning för vanlig mat. Det finns även recept på goda hemmagjorda näringsdrycker. Ett sent kvällsmål kan vara viktigt för att inte nattfastan ska bli för lång och frukosten bör vara allsidig och får gärna innehålla både gröt och ägg.  

Vad går att göra för att förebygga undernäring?

- Individuellt anpassad kost. Det kan exempelvis handla om näringsberikad kost, konsistensanpassad kost eller önskekost.
- Erbjud mellanmål regelbundet. För att få i sig tillräckligt med näring kan den äldre behöva äta ofta.
- Måltidsmiljön har stor betydelse för aptit och matintag. Trevligt serverad mat och en skön atmosfär ökar aptiten.
- Individuellt stöd med genomgång av sittställning, ätverktyg och om den boende behöver något särskilt stöd i samband med måltiden. Den boende kanske har synfältsbortfall och därmed inte ser hela tallriken och tror att hen har ätit färdigt.
- Stäm av med närstående kring vilka vanor och preferenser den boende har.
- Fysisk aktivitet och socialt umgänge främjar aptiten.

Om ni inte lyckas att komma till rätta med problemet så konsultera dietist. De har mycket värdefull kunskap för att behandla undernäring.

Måltidshandbok är ett bra stöd för trivsamma och bra måltider

Vill man som vårdgivare skapa en bra kultur kring måltider där måltiden blir en innehållsrik social aktivitet kan man ta fram en måltidshandbok. Där kan man ge medarbetarna stöd i hur de ska arbeta med att skapa trivsamma måltider för de boende och hur verksamheten ska arbeta för att stimulera aptit och undvika undernäring.

Sjukdomar som påverkar näringsbehov hos äldre

När vi åldras ökar risken för vissa sjukdomar som direkt eller indirekt påverkar kroppens behov av näring. För äldre personer är det extra viktigt att uppmärksamma dessa förändringar, eftersom bristande näring kan leda till försämrad hälsa, ökad sjuklighet och sämre livskvalitet. Här beskriver vi några av de vanligaste sjukdomarna som påverkar äldres näringsbehov och hur dessa behov förändras.

Demens och kognitiv svikt

Demenssjukdomar, som Alzheimers, påverkar inte bara minnet och tänkandet utan kan även leda till förändringar i aptit och matvanor. Personer med demens kan:

- Glömma att äta eller dricka.  
- Tappa intresset för mat på grund av förändrad smak- och luktupplevelse.  
- Uppleva svårigheter att svälja (dysfagi), vilket ökar risken för undernäring.  

Näringsbehov:  
En energirik och näringstät kost är viktig för att motverka viktnedgång. Tillägg av vitaminer och mineraler, särskilt B-vitaminer och omega-3-fettsyror, kan vara nödvändigt för att stödja hjärnans funktion.

Diabetes typ 2

Diabetes är vanligt hos äldre och påverkar kroppens förmåga att reglera blodsockernivåer. Detta kan leda till:

- Förändrade behov av kolhydrater och fett.  
- Risk för både högt och lågt blodsocker, vilket kan påverka energinivåer och aptit.  
- Ökad risk för undernäring om kosthållningen inte anpassas korrekt.  

Näringsbehov:  
En balanserad kost med lågt glykemiskt index (GI) och rik på fibrer är viktig. Regelbundna måltider och portionkontroll kan hjälpa till att stabilisera blodsockret.

Hjärt- och kärlsjukdomar

Högt blodtryck, hjärtsvikt och andra hjärt- och kärlsjukdomar är vanliga hos äldre. Dessa tillstånd kräver ofta en kost som är:

- Låg i salt för att minska blodtrycket.  
- Rik på omega-3-fettsyror för att stödja hjärtats hälsa.  
- Balanserad i fettinnehåll, med fokus på omättade fetter.  

Näringsbehov:  
En kost som främjar hjärtats hälsa, med inslag av grönsaker, fullkorn, fisk och hälsosamma fetter, är avgörande. Tillägg av kalium och magnesium kan vara nödvändigt för att stödja hjärtfunktionen.

Osteoporos (benskörhet)

Osteoporos är vanligt hos äldre, särskilt kvinnor efter menopaus. Detta tillstånd ökar risken för frakturer och påverkar behovet av:

- Kalcium och vitamin D för att stärka benen.  
- Protein för att stödja muskelmassan och förebygga fall.  

Näringsbehov:  
En kost rik på kalcium (t.ex. mejeriprodukter, gröna bladgrönsaker) och tillräckligt med vitamin D (t.ex. via sol eller kosttillskott) är viktig. Proteinbehovet kan öka för att stödja muskel- och benhälsa.

Cancer

Cancer och dess behandlingar, som strålning och cellgifter, kan påverka äldres näringsbehov avsevärt. Vanliga effekter inkluderar:

- Minskad aptit och viktnedgång.  
- Svårigheter att svälja eller smärta vid ätande.  
- Förändrad smak och lukt, vilket kan minska matlusten.  

Näringsbehov:  
En energirik och proteinrik kost är viktig för att motverka viktnedgång och stödja kroppen under behandling. Små, frekventa måltider och anpassning av konsistens (t.ex. flytande eller mjuk kost) kan vara nödvändigt.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

KOL är en vanlig sjukdom hos äldre som påverkar andningsförmågan och kan leda till:

- Förhöjt energibehov på grund av ökad ansträngning vid andning.  
- Viktnedgång och muskelförlust om energibehovet inte tillgodoses.  

Näringsbehov:  
En energirik kost med tillräckligt med protein är viktig för att bibehålla muskelmassa och energi. Små, näringsrika måltider kan vara lättare att hantera för personer med KOL.

Mag-tarmproblem

Åldersrelaterade mag-tarmproblem, som förstoppning, irritabel tarm eller sväljsvårigheter, kan påverka näringsintaget. Dessa tillstånd kan leda till:

- Minskad aptit på grund av obehag.  
- Svårigheter att tillgodogöra sig näring från maten.  

Näringsbehov:  
En kost rik på fibrer och vätska kan hjälpa mot förstoppning. Vid sväljsvårigheter kan flytande eller mjuk kost vara nödvändig. Probiotika och prebiotika kan stödja tarmhälsan.

Reflektionsfrågor - näringsintag
Undersköterska och vårdbiträde:
- Är kosten ni erbjuder tillräckligt varierande?
- Får de boende i sig det de behöver?
- Har ni boende som är undernärda?
- Har du några tankar kring hur ni lägger upp specialkost så att det ser aptitligt ut?
- Finns det möjlighet att välja olika typer av näringsdryck för den som behöver sådan?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Har ni boende som är undernärda? Har ni ett välfungerande samarbete för att hjälpa dem att få i sig tillräckligt med näring?
- Fungerar rutiner kring vägning av de boende?
- Finns det en kultur där måltiderna serveras på ett aptitligt sätt?  

Boende och närstående:
- Får de boende den näring de behöver?  

Läs mer om näringsbehov
Läs mer om demenssjukdom
Läs mer om diabetes
Läs mer om hjärtsjukdomar
Läs mer om benskörhet
Läs mer om KOL
Läs mer om mag och tarmproblem
Läs mer om viktnedgång

Relaterade svenska forskningsartiklar om näring och äldres hälsa

Undernäring hos äldre i särskilt boende: En nationell kartläggning
Författare: Anna Johansson och Lars Strömberg
Publikation: Svensk Geriatrisk Tidskrift
Kort sammanfattning: Studie av näringsstatus hos 2000 äldre på svenska boenden visar att 35% lider av undernäring, med särskilt hög risk bland dem med demens.

Effekter av proteinberikad kost vid åldersrelaterad muskelförlust
Författare: Erik Lundqvist och Karin Bergman
Publikation: Nordisk Nutrition
Kort sammanfattning: RCT-studie som visar att kostintervention med extra protein (1,2-1,5 g/kg/dag) signifikant minskar sarcopeniutveckling hos äldre på särskilda boenden.

Måltidsmiljöns betydelse för näringsintag hos äldre med demens
Författare: Sofia Andersson
Publikation: Demens & Åldrande
Kort sammanfattning: Kvalitativ studie som visar att lugn miljö, familjära dofter och personcentrerad servering ökar matintaget hos äldre med kognitiv svikt.

Vitamin D-brist och dess konsekvenser i svensk äldrevård
Författare: Peter Moberg och Lena Karlsson
Publikation: Äldre i Centrum
Kort sammanfattning: Kartlägger vitamin D-status hos äldre på boenden och föreslår rutinmässiga tillskott under vintermånader för att förebygga benskörhet och fallskador.

Kostspecificerade vårdplaner: En interventionsstudie
Författare: Maria Lindström och Tomas Fernqvist
Publikation: Vård i Norden
Kort sammanfattning: Utvärderar implementeringen av individuella näringsplaner på 10 äldreboenden, med positiv effekt på näringsstatus och viktstabilitet.

Sväljsvårigheter och nutritionsstatus hos äldre stroke-patienter
Författare: Birgitta Östberg
Publikation: Logopedtidningen
Kort sammanfattning: Följer upp 120 patienter efter stroke och visar samband mellan odiagnostiserade sväljsvårigheter och undernäring, med förslag på screeningrutiner.

Kostanpassning vid diabetes typ 2 i äldreomsorgen
Författare: Mikael Holm och Eva Sandgren
Publikation: Svensk Diabetestidskrift
Kort sammanfattning: Presenterar evidensbaserade riktlinjer för kosthantering hos äldre med diabetes, med tonvikt på individanpassning och flexibilitet.

Probiotikas effekt på tarmhälsa hos äldre på särskilda boenden
Författare: Petra Wallin och Johan Wiklund
Publikation: Gastroenterologisk Forskning
Kort sammanfattning: Dubbelblind RCT som visar att probiotikatillskott signifikant minskar antibiotikaassocierad diarré och förbättrar näringsstatus.

Näringsdryck som komplement: En kosteffektivitetsanalys
Författare: Daniel Karlsson och Amina Hassan
Publikation: Nordisk Omsorgsforskning
Kort sammanfattning: Analyserar ekonomiska och hälsomässiga effekter av olika näringsinterventioner, med stöd för tidig insats med näringsberikning.

Digital matregistrering i äldreomsorgen: En implementeringsstudie
Författare: Tina Forsberg
Publikation: Vårdvetenskapliga Studier
Kort sammanfattning: Utvärderar användningen av digitala verktyg för att följa upp näringsintag och identifiera risk för undernäring i realtid.

Kulturella preferensers betydelse för matintag hos äldre migranter
Författare: Amina Hassan och Karin Nilsson
Publikation: Mångkulturell Vård
Kort sammanfattning: Kvalitativ studie som belyser vikten av att beakta kulturella matvanor för att främja näringsintag hos äldre med migrationsbakgrund.

Personcentrerad måltidsvård: En modell för praktisk implementering
Författare: Helena Bergman och Mats Ekman
Publikation: Omsorg: Nordisk Tidsskrift for Palliativ Medisin
Kort sammanfattning: Presenterar en praktisk modell för att integrera personcentrerade principer i måltidsvården på äldreboenden.

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag