Säkerhetskultur, ordning och reda

Säkerhetsaspekter på ett äldreboende ställer krav utifrån arbetsmiljö, patientsäkerhet, livsmedelssäkerhet, brandskydd med mera.

Foto: Mostphotos

Det händer att företrädare för verksamheten ursäktar sig med att de prioriterar de boende. Slarv och brister tar ofta mer tid från de boende än att ha ordning och reda i grunden. Ibland blir inte saker åtgärdade till följd av brister i organisationen, vilket ofta gör medarbetare frustrerade.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har tagit fram en enkät som mäter säkerhetskulturen. Ovilja att rapportera avvikelser kan bero på misstro gentemot ledning eller kollegor. Underrapportering av avvikelser är vanlig. Ett problem är att media inte sällan rapporterar antal avvikelser utan att sätta det i ett sammanhang. Som närstående eller kvalitetsansvarig är det tryggare med en verksamhet som rapporterar ett stort antal avvikelser än en där inga avvikelser rapporteras. På ett äldreboende kan en trasig persienn bli en risk om den äldre i frustration över att det inte går att mörklägga rummet i sommarnatten börjar klättra på stolar.

I ett hem bryr man sig om hur det ser ut, att det är ordning och reda. Det händer att man som besökare ser förkläden, handskar, spritflaskor eller annat material för arbetets utförande som står utställt fullt synligt i korridorer och dagrum. Ibland ser man även att gemensamma utrymmen används som förråd för blöjor, hjälpmedel eller förbrukningsmaterial. Väggmonterade flaskor med handsprit kan vara motiverat.

Tecken på bristande säkerhetskultur
- Olåsta dörrar till förråd, tvättstugor, skåp kan leda till att personer med demenssjukdom oavsiktligt kan få i sig maskindiskmedel, rengöringsmedel eller annat hälsovådligt.
- Avsaknad av eller felanvända trappstoppar, grindar o.d. kan exempelvis leda till att äldre/synskadade ramlar eller åker ner med rullstol i trapporna.
- Olåsta expeditioner ger möjlighet att nyfikna obehörigen kan ta del av information om de boende.
- Förvaring av material i korridorer, kvarglömt städmaterial o.d. kan orsaka skada eller hindra utrymning vid brand.
- Sladdar som är i vägen och trasiga vägguttag och annat som inte repareras när det går sönder kan orsaka att någon snubblar och skadar sig eller får ström genom kroppen.
- Spill på golvet som inte torkas upp.

Balans mellan hemtrevligt, säkert och hygieniskt
En svårighet när det gäller äldreboenden är att hitta en balans där det är trivsamt, säkert och lättarbetat. Det finns också svårigheter med att det finns ett gränsland där fastighetsägaren kan eller ska ta ansvar för vissa åtgärder, men inte gör det trots information om brister och behov.

Som med allt här i livet så gäller det att hitta en balans. Kliniskt rent kan också innebära att lokalerna är mer prioriterade än de boende. På de gamla ålderdomshemmen kunde det vara så att vissa utrymmen inte var tillgängliga för de boende förutom vid högtidsdagar. Som en yta att visa upp när det kom många gäster.

Gemenskapslokaler ska vara tillgängliga för de boende. Däremot behöver dörrar till utrymmen där journaler, läkemedel, kemiska produkter vara låsta, så att ingen kommer till skada. Framför allt på enheter med demensvård eller personer med utvecklingsstörning så har olyckor inträffat där boende av misstag fått i sig frätande kemikalier.

Om verksamheten är beroende av extern hjälp för reparationer så behöver de ske relativt omgående. Det går inte att vänta på att farliga saker ska lagas. Det måste finnas trygga rutiner för felanmälan och uppföljning av att felanmälda förhållanden är åtgärdade. Om inte dessa problem åtgärdas så måste problemen lyftas till högre nivå.

För de kemikalier som verksamheten beställer så ska det finnas produktblad. Verksamheten måste veta hur de ska agera om någon får i ögonen eller sväljer ett medel. Om du inte hittar pärmen med produktblad går det dygnet runt att ringa giftinformationen akut på 112 och begär giftinformation eller 010-456 6700 i mindre brådskande fall.

Den boendes lägenhet ger också tecken på hur enheten fungerar. Signeringslistor som ligger framme på bordet med kaffefläckar på, omläggningsmaterial eller annan sjukvårdsutrustning som ligger oskyddat, matfläckar på säng eller andra hjälpmedel kan vara tecken på brister i säkerhetskulturen.

På en enhet var hanteringen av medicinsktekniska produkter ett problem. Det stod rullstolar och lyftar i korridorerna. Korridoren hade blivit ett förråd. På frågan hur de skulle klara en utrymning i samband med brand insåg de att det inte skulle fungera. Det gick att hitta andra lösningar på var dessa rullstolar och lyftar skulle placeras.  

Upplevelsen av hemtrevnad och gemyt skiljer sig mycket mellan olika enheter. Det går att skapa trevnad utan att göra avkall på fungerande hygienrutiner och god arbetsmiljö. Min bild är tvärtom, att ordning och reda är en grundförutsättning för såväl ett bra hygienarbete som en god arbetsmiljö.

Privata värdesaker
Många som bor på äldreboende är beroende av hjälp med att hantera sina egna pengar. Om inte annat behövs pengar för frisör och andra personliga behov på boendet. Det gäller att det finns trygga rutiner så att inte pengar försvinner.
Det förekommer att medarbetare på äldreboendet behöver hjälpa den boende att hantera dennes pengar, betalkort, nycklar och andra privata tillhörigheter. Den som bor på äldreboendet behöver ha pengar till hårklippning, resor, utflykter och små inköp av diverse slag.

Några av de tar ansvar för sina pengar och några kan ha en närstående, god man eller förvaltare som hjälper dem i ekonomiska frågor. Allt fler äldreboenden har möjligheter till säker förvaring i den boendes lägenhet men det behöver ändå finnas rutiner för att säkerställa att inget försvinner. Om personalen ska sköta pengar så ska det vara inskrivet i biståndsbeslutet eller genomförandeplanen.

Det kan vara viktigt att sätta gränser för hur stora belopp som tas omhand och att ha rutiner hur chef informeras om att verksamheten har ansvar för den boendes pengar. Om verksamheten tar ansvar för privat egendom så kan det bli aktuellt att betala ersättning om pengar försvinner. Det behöver också finnas rutiner som begränsar tillgången till privata medel till några få på enheten. Detta för att det ska gå att spåra vad som hänt om pengar saknas.

Ett sätt att begränsa risken är att använda betalkort där enbart kontaktmannen har tillgång till koden. Ett annat sätt är att kortet förvaras av någon som dokumenterar när det och koden lämnats ut till en medarbetare. På betalkort kan också summan pengar som finns tillgänglig begränsas. Om man som medarbetare hjälper den boende att handla med kort så spara alltid kvittot och lämna tillsammans med kortet efter inköpet.

Ta aldrig emot smycken, bankdosor eller koder till mobilt bank-id eller annat som skulle kunna vara stöldbegärligt. Medarbetare ska aldrig hämta ut kontanter till den boende. Däremot kan medarbetare följa med boende till banken eller bankomat om den boende önskar det. Det ska finnas en skriftlig överenskommelse med den boende eller dennes företrädare om verksamheten ska vara behjälpliga med att hantera pengar.

Verksamheten behöver också ha rutiner för att regelbundet kontrollräkna pengar som förvaras åt de boende. Ett sätt att kontrollräkna är att två personer tillsammans räknar pengarna och skriver under att summan stämmer med det som är bokfört. Om det går lång tid mellan kontrollräkning så kan det vara svårt att komma ihåg vad som hänt exempelvis att den boende klippte håret för sex veckor sedan. Om någon går bort eller flyttar behöver pengarna slutredovisas.

En viktig del att tänka på är att även hantering av den boendes pengar omfattas av tystnadsplikten. Kassaböcker och annan dokumentation kring hur pengarna används behöver därför hanteras med omsorg. Personal på äldreboende ska inte ansvara för att betala fakturor åt den boende. Om den typen av hjälp behövs och det inte finns närstående kan få fullmakt att hjälpa till så behöver den boende ansöka om god man.

Genom att verksamheten för bok över uttag och spar kvitton så kan medarbetare och den boende eller den som hjälper den boende stämma av och dubbelsignera när kassan fylls på med mer pengar. En skriftlig fullmakt eller överenskommelse om hur pengarna ska hanteras och hur den boendes företrädare ska informeras skapar trygga rutiner.

En svår situation som emellanåt uppstår på äldreboende är att den boende saknar pengar. Det kan bli riktigt besvärligt exempelvis om den boende inte kan få ut sina läkemedel på apoteket. Ibland beror det på missar från den som hjälper den boende med pengar, men det händer även att det inte finns pengar. Då kan den boende behöva få socialbidrag för att få sina nödvändiga behov tillgodosedda.

Reflektionsfrågor kring säkerhetskultur, ordning och reda
Undersköterska:
• Har ni en bra säkerhetskultur på din arbetsplats?
• Pratar ni om risker och varför det är viktigt att följa rutiner och hålla ordning och reda?
• Finns det i dagsläget risker som borde åtgärdas?
• Hur många avvikelser har du skrivit senaste månaden?
• Vad kan ni göra för att det ska vara ordning och reda på er enhet?
• Har ni fungerande rutiner kring de boendes pengar och andra värdesaker?

Chef/legitimerad personal:
• Utreder ni avvikelser ordentligt och får den som rapporterat avvikelsen återkoppling på vidtagna åtgärder?
• Får ni trasiga saker som persienner reparerade snabbt?
• Har ni bra koll på att de Medicinsktekniska produkterna (rullstolar, liftar, rollatorer m.m.) är säkra och förvaras på ett betryggande sätt?
• Vad kan ni göra för att bidra till ordning och reda och trivsel?
• Händer det att boende inte kan få läkemedel eller annat som är viktigt för en trygg och säker vård?
• Har det förekommit att pengar försvunnit på boendet?

Närstående:
• Upplever du att det finns en bra säkerhetskultur på boendet?
• Används lokalerna på bästa sätt för de som bor i huset?
• Upplever du att det är ordning och reda på boendet?
• Har ni hittat ett sätt att hantera pengar på som känns tryggt?

Äldrekollen
Kvalitetsgranska ditt äldreboende

Svensk Vårdkontroll
Verktyget för Medicinskt Ansvariga

Aktuellt i media
  • 2022-05-03 07:10

    Gav dubbel maxdos morfin - patienter dog

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 16:05

    Avloppsrester lämnades kvar på golvet på äldreboende

    Läs mer >>

    info
  • 2022-04-28 13:23

    Man på äldreboende i Uppsala satte mat i halsen – avled

    Läs mer >>

    info
  • 2022-07-28 04:00 16 Sjukdom och död
    Livets sista tid
    info
  • 2022-07-18 04:00 16 Sjukdom och död, 04 Bemötande, 17 Psykisk hälsa
    Minnessvikt
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-14 04:00 16 Sjukdom och död, 17 Psykisk hälsa
    Funktionsförändringar som påverkar nervsystemet
    info
  • 2022-07-11 04:00 02 Värdegrund, 17 Psykisk hälsa, 04 Bemötande
    Psykiskt välbefinnande
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-07 04:00 16 Sjukdom och död, 09 Mat och måltid
    Äldre och diabetes
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2022-07-04 04:00 16 Sjukdom och död
    Konsten att ta hand om ett dödsbo
    Affektionsvärde och faktiskt värde kan skilja sig åtSusanne Lj. Westergren
    info
comments powered by Disqus