Förpackningshantering enligt trelagersprincipen (SIS-TR 57:2020)

För att skydda sterila medicintekniska produkter från kontaminering under lagring och transport tillämpas en trelagersprincip. Varje lagers funktion ska respekteras:
• Produktförpackning: Ligger närmast produkten och bevarar dess sterilitet. Den får aldrig återförslutas efter att den har öppnats.
• Avdelningsförpackning: Samlar och skyddar flera produktförpackningar av samma slag mot damm och yttre påverkan under lagring på enheten.
• Transportförpackning: Skyddar godset under transport från leverantör till mottagningsrum på vårdenheten. Detta ska vara en särskild avsedd plats där ytterförpackningen tas av på ett sånt sätt att inte smuts utifrån följer med in på vårdenheten.

Förrådshantering, klimat och ordning

Ett välskött förråd förhindrar smittspridning och förlänger produkternas hållbarhet. Förråd för rent och sterilt material ska placeras skyddat från stänk, damm och skadedjur, och aldrig under vatten- eller avloppsledningar. Golv, väggar och hyllor ska ha släta, lättstädade ytor.
• Zonindelning och åtskillnad: Det ska finnas en tydlig avgränsning mellan rent och orent material. Exempelvis ska rena linneförråd eller sterila förråd aldrig gränsa till eller nås via avfallsutrymmen.
• Placering och städning: Material får aldrig placeras direkt på golvet. Hyllor torkas av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel minst en gång i månaden. Avtorkning/dammsugning utförs på frekvent använda ytor, och planerad och genomförd grundrengöring dokumenteras med datum och signatur.
• Klimatkontroll: I sterilförråd ska temperaturen hållas på max 23 °C och den relativa luftfuktigheten mellan 30–60 %. Detta ska loggas och övervakas regelbundet. Tillträdet till sterilförråd bör begränsas.
• Struktur och FIFU: Tillämpa alltid FIFO-principen (Först in, Först ut) så att produkter med kortast hållbarhet används först. Märk hyllor och lådor tydligt (gärna med visuell färgkodning) och undvik överfyllnad för att säkerställa god ventilation och förhindra att förpackningar skadas.
• Specifika utrymmen: Linne förvaras i slutna skåp avskilt från använt linne. Rengörings- och desinfektionsrum ska ha god ventilation och vara avgränsade från rena utrymmen. Avfallsförråd ska ha sortering för hushålls-, risk- och skarpt avfall i stängbara och stickbeständiga behållare.
• Personliga hygienrutiner: Utför alltid handhygien före hantering av rent material. Privata föremål (väskor, mobiler, ytterkläder) hör inte hemma i rena förråd.

Närförråd, väskor och vård i hemmet

När vård ges utanför det centrala förrådet krävs särskilda försiktighetsåtgärder för att bevara renhetsgraden.
• Närförråd och akutlådor: Ska enbart hanteras med desinfekterade händer och ha tydliga städrutiner. Oanvänt material som tagits ut från närförråd eller patientrum ska aldrig återföras till avdelningsförrådet.
• Väskor som miniförråd: Väskor som används i vårdarbetet ska ha separata fack för sterilt, desinfekterat och rent material. Väskan måste vara avtorkbar eller tvättbar i 60 °C och rengöras minst en gång i månaden. Sterila produkter ska förvaras enligt trelagersprincipen även i väskan.
• Vård i hemmet: Grundutrustning som plastförkläde, handskar och handdesinfektion förvaras lämpligen i en tät plastlåda med lock i vårdtagarens hem. Lådan ska rengöras och desinfekteras minst en gång i månaden. Använt eller uttoret material ska aldrig läggas tillbaka.

Renhetsgrader och användning av desinfektorer

Produkter i vården indelas utifrån hur de ska användas och vilken rengöringsnivå som krävs:
1. Sterila produkter: Kräver fullständig frihet från levande mikroorganismer (används vid ingrepp och bruten hud/slemhinna).
2. Desinfekterade produkter: Används på slemhinnor eller skadad hud; rengörs och desinfekteras i diskdesinfektor.
3. Rena produkter: Används på intakt hud och ska vara synligt rena.

Spol- och diskdesinfektorer

• Spoldesinfektor: Används för godkända flergångsartiklar som bäcken, urinflaskor och skurhinkar. Processen tar cirka 10 minuter. Instrument får aldrig köras i spoldesinfektorn.
• Diskdesinfektor: Används för rengöring och desinfektion av kirurgiska instrument. Processen tar 40–60 minuter och inkluderar disk samt desinfektion med varmt vatten (85–90 °C).
• Efterbehandling: Efter diskdesinfektion ska instrumenten torkas med en steril duk och förvaras torrt och dammfritt i en täckt låda eller ett stängt skåp.

Säker avemballering av sterilgods

Vid öppnande av sterilt material gäller strikt aseptik. Om steriliteten någonsin kan ifrågasättas – betrakta godset som kontaminerat.
• Förberedelse: Kontrollera att arbetsytan är ren och torr. Utför handdesinfektion. Syna förpackningen: sterilindikatorn ska visa godkänt resultat, utgångsdatumet får inte ha passerat och förpackningen måste vara helt intakt och torr.
• Yttre förpackning: Öppna försiktigt utan att röra eller dra den yttre förpackningen över det sterila innehållet. Låt eventuell innerförpackning ligga kvar på det yttre lagret när den flyttas till arbetsytan.
• Inre förpackning: Öppnas alltid på ett sterilt underlägg eller bord. Dra eller vik kanterna utåt och bort från innehållet så att de bildar en osteril kant. Nå aldrig över det sterila innehållet. Om tygförpackning används: vik upp flikarna i ordning – längst bort först, sedan sidoflikarna och sist fliken närmast dig.
• Överföring: Använd sterila pincetter eller gripor (med spetsarna riktade nedåt). Material som tappas utanför den sterila ytan är kontaminerat och får inte användas. Undvik att tala, hosta eller nysa över det sterila fältet.

Dokumentation, ansvar och utbildning

• Loggbok och spårbarhet: Vid varje spol- och diskdesinfektor ska det finnas en loggbok innehållande bruksanvisning, dagliga kontrollrutiner, produktinformation och underhållsprotokoll. Signeringslistor för kontroller sparas i minst ett år.
• Ledningsansvar: Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för att personalen har rätt kompetens och att dagliga kontroller utförs och dokumenteras.
• Utbildning: Vårdhygien i många regioner erbjuder utbildning för hygienombud, hygienansvariga sjuksköterskor och verksamhetschefer.

Reflektionsfrågor för sterilhantering
Undersköterska och vårdbiträde
1. Hur säkerställer du i det dagliga arbetet att material som en gång tagits ut ur ett närförråd eller en hemvårdslåda aldrig återförs till det rena förrådet?
2. Vad gör du om du upptäcker att en produktförpackning till ett sterilt redskap är fuktig, naggad eller har passerat sitt utgångsdatum?

Chef, Sjuksköterska, Arbetsterapeut och Fysioterapeut
1. Hur följer vi systematiskt upp att egenkontroll, temperaturloggning i sterilförråd och månatlig desinfektion av förvaringsväskor faktiskt genomförs och dokumenteras på vår enhet?
2. Hur säkerställer vi att nyanställd och befintlig personal har genomgått Vårdhygiens utbildningsmaterial och har rätt förutsättningar att tillämpa trelagersprincipen i sin vardag?

Boende och Närstående
1. Upplever du att förvaringen av vård- och hygienmaterial i hemmet eller på rummet känns ren, trygg och välstrukturerad?
2. Har du fått tillräcklig information om varför personalen använder skyddsutrustning och spritar händerna i samband med att de hanterar produkter och utför vårdmoment?

Läs mer om basalhygien
Läs mer om hantering av personalkläder
Läs mer om lokalvård
Läs mer om förrådsstädning
Läs mer om klädvård
Läs mer om kohortvård
Läs mer om lukt, miljö och förrådshantering

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag.