Forskaren Aaron Antonovsky har tittat på vad det är för så kallade salutogena faktorer som gör att människor uppleva hälsa trots ett svårt liv. Det är det motsatta perspektivet mot den stora mängden forskning inom vård och omsorg som studerar så kallade patogena faktorer som gör att vi blir sjuka.  

Aaron kom fram till att det fanns tre faktorer som i hög grad bidrog. Det han konstaterade är att människor som känner sig delaktiga i ett sammanhang som är förståeligt och meningsfullt kan uppleva hälsa trots att de är allvarligt sjuka. Han kallade det hela KASAM – en känsla av sammanhang.  

Välbefinnande, delaktighet, respekt och en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra är några av de värdeord som lyfts fram i socialtjänstlagen. Kunskapen om KASAM har funnits med när lagen har skrivits och det är en bra kunskap att ha med sig när vi planerar det dagliga arbetet på äldreboendet och skapar en funktionsbevarande vardag för våra boende.  

Vad som är meningsfullt och förståeligt för oss är olika för varje individ, vi deltar i flera sammanhang och har flera olika roller under vår livstid. Vi som arbetar med vård och omsorg måste komma förbi våra egna uppfattningar om vad som är meningsfullt för den äldre så vi kan förstå vad personen själv upplever har en betydelse i vardagen.  

Psykisk ohälsa, framförallt depressioner är vanligt hos äldre personer. Att som personal vara lyhörd och tolka signaler, att ge möjlighet att få umgås med andra för att skapa en gemenskap är viktigt för att skapa en känsla av sammanhang. Att umgås bryter ensamhet, ger en person möjlighet att få dela med sig av minnen och känslor som kan läka både ”kropp och själ” Fysiska aktiviteter och möjlighet till utevistelse motverkar både psykisk ohälsa och kroppslig sjukdom. Succéprogrammet ”Fyraåringarna på äldreboendet” visar att sällskap är bättre än läkemedel, att livsglädjen och nyfikenheten hos barnen motverkade både depression och ensamheten, att de spontana aktiviteterna gav möjlighet till att träna både hjärna och känsloliv.

Det salutogena perspektivet i arbetet kan stärkas genom att arbeta med ÄBIC och Personcentrerad vård. Dessa båda kompletterar varandra då de tar sin utgångspunkt i de sociala respektive medicinska behoven hos den boende.

Undersköterska: Har ni förutsättningar för att arbeta med att ta vara på det friska hos era boende? Pratar ni någon gång om vad ni kan göra för att hjälpa de boende att bibehålla hälsa?

Chef och legitimerad personal: Vad kan ni göra för att skapa en kultur där vardagsarbetet bidrar till att upprätthålla och stärka hälsa hos de som bor hos er? Går det att ha ett salutogent ledarskap?

Närstående: Är verksamheten bra på att ta vara på och stärka de friska hos de boende?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Kvalitet i äldreomsorgen